Ledsen =(

Hej alla !!

Har kommit hem ifrån rehabmötet på jobbet och jag är så ledsen.

Gråt faktiskt när jag kom hem, tur att jag ska träffa psykologen imornn :/

Kul att vara på jobbet igen och träffa arbetskamraterna fast jag träffade långt ifrån alla..

Hade tänkt på vad jag ville säga till min handläggare på Försäkringskassan som skulle vara med..

Mitt mål är ju att komma tillbaka till jobbet som sjuksköterska, i vilken procent vet jag inte än.. ¨

Min doktor sa någon gång att han trodde inte att jag skulle komma tillbaka till jobbet förrän efter semestern....

Jag tror jag blev så tagen av allvaret i situationen, här sitter en person som har makten att neka mej till sjukpenning m.m.

Det var så hemskt, han hade ingen förståelse för mej alls, hur ont jag hade, hur jag hade tänkt det själv, mina arbetsuppgifter,morfinplåstret m.m..

Jag avslutar smärtkursen 2 april och på honom låt det som jag skulle börja jobba igen heltid 5 april.. Han betonade särskilt mycket att  i alla mina läkarintyg så har jag alltid har väntat på något, remisser, läkarbesök m.m. och nu när jag inte gör det så var det andra bullar..

Nej, jag blev så besviken, han kommer inte godkänna något nu längre fram och jobbet vill inte ha mej tillbaka så länge ja har plåstret.. o jag vill inte jobba med det heller..

åh jag vet inte hur jag ska tänka framåt nu.. Det var så mycket som jag skulle vilja ha sagt och berättat som jag inte fick ur mej.. Ska bli väldigt intressant och se de dokumentet som han satt och skrev på..

Det låt som han trodde att 8 veckors smärtkurs ska bota snart 3 år smärta..

Åh, jag är så arg och besviken, på mej själv mest ..

Usch, är så trött på denna oron som jag jämt känner inför försäkringskassan.. ska jag få pengar eller inte ??

Det är så mycket som snurrar i huvudet just nu.. som sagt, det kanske ä tur att jag ska till psykologen imorrn

Det kanske känns bättre imorrn efter det och när jag pratat med magtarm imorrn och få bokat en tid till doktorn i nästa vecka så vi kan få diskutera.. Det ä ju faktiskt hans beslut egentligen..

Denna dagen började så bra, var så glad fast jag har gått upp i vikt så fick jag på mej ett par leggings som var små förra året..

Fick för mej imorse att jag kanske gjorde mej för fin, handläggare kanske inte tror på att jag ä sjuk :/

Nej, ni ser vad otroligt knäpp bloggerska jag ä :

Bytte faktiskt skor innan jag oxå till mina vita converse ;)

Nej, blir väll bryta ihop och komma igen men jag tar kvällen på mej !!!

Åh fy bubblan. Försäkringskassan är inte att leka med. Du hade nog inte kunnat göra något annorlunda. De är känslokalla i sina beslut. =( De ser inte till människan. Allt är bara pappersarbete och pengar. Så ledsen för din skull. Jag önskar verkligen att du slapp all den oro. Det är nog med det man har.... Men du var jättefin idag!

Studiemedlet från mig! =)

Styrkekramar från mig! =) Ska det såklart va!

Hej, hittade hit via Meekatt som nämnt oss i samma inlägg. Så fint och underbart vacker du har det. När Meekatt kidnappat dig färdigt så är det min tur.



Ser att du haft en jobbigt idag. Jag kan bara beklaga och säga.....jag vet hur det är. Har nyss varit i samma situation. Så frusterande. En dag i taget, en timme i taget och en minut i taget.



Lägger till dig på bloglovin för dig vill jag komma tillbaka till.



KRAM

Hej Gumman!

Nej men ooooooooooo!

Förstår din frustration såååå väl, det är liksom inte nog med att man inte mår bra utan man måste samtidigt stångas med försäkringskassan...

Vilken läkare är det som du ska träffa nästa vecka? din egen eller försäkringskassans? Deras läkare brukar ha sista ordet tyvärr..

Men om ditt jobb inte vill att du jobbar med morfinplåster så kanske din lösning ligger där?

Har du fått en egen handläggare på fk? När man väl har fått det så ska de ju kunna hjälpa en med alla olika regler som finns.

Lycka till!

Kram Anna

Halkade in på din blogg och blev såå glad :) så roligt att se vilket fint hem du/ni har.. och allt pyssel:) verkligen jätte fint!

Halkade in på din blogg och blev såå glad :) så roligt att se vilket fint hem du/ni har.. och allt pyssel:) verkligen jätte fint!

Usch vännen va jobbigt, förstår hur du tänker...

Jobbigt att behöva bli bedömd av en annan person...

Sen är det så svårt med sjukdomar som inte syns så mycket utanpå, för folk kan ju tro att man inte är sjuk... mina sjukdomar syns inte heller o ibland när jag har dåliga dagar vill jag trycka upp en tröja som det står hur jag mår/känner/lider av så folk vet! =/



Hoppas det ordnar sig!!!



Stor KRAM Liza